Archive | sparande RSS feed for this section

Uppföljning av översikt inkomster/utgifter, sparkvot och varför jag börjat spara MINDRE

17 Nov

För några vecka sedan skrev jag om den ekonomiöversikt jag gjort för de senaste tre månaderna, där jag räknat ut snitt på inkomster och utgifter samt sparkvot. Dags för uppföljning och resultat!

I den studiecirkel jag är med i om hållbar ekonomi så gjorde vi en översikt av de senaste 3 månadernas inkomster och utgifter samt kategoriserade utgifterna i underkategorier.

Mina inkomstkategorier var:
– Lön
– Rikskortet (jag får det som förmån från jobbet, sedan använder vi det tillsammans och jag får tillbaka en summa)
– Försäljningar på Blocket och Tradera

Mina utgiftskategorier var:
Hem (matkassa, hyra, försäkringar, ränta på bostadslånet, övriga gemensamma utgifter)
Sparande (amortering på lånet, buffertsparande, bröllopssparande, sparkonto, HSB-sparande, investeringssparande, Trine, Better Globe)
Välgörenhet (De 1% av min inkomst jag ger till välgörenhet varje månad: Kvinna till Kvinna, Plan International, Naturskyddsföreningen)
Övriga fasta utgifter (CSN, Frisktandvård, Facket, A-kassa, gymmet, CSN, telefon)
Skönhet och hälsa (Hudkräm, annat skönhetsgrejs, lagning av cykel och underhåll till kläder)
Nöjen (AW:s, utelunch, fika)
Transport (Tåg, buss, bensin om vi haft bil)
Presenter och välgörenhet (presenter till andra och spontana bidrag till välgörenhet)
– Övrigt

Vi gjorde översikten på de senaste hela tre månaderna (augusti, september, oktober) för att få ett någorlunda rättvisande snitt. Bästa sättet att göra det pedagogiskt för sig är, enligt mig, att printa ut de senaste tre månadernas kontoutdrag och markera med olika färgpennor för varje kategori och vad de tillhör. Jag började med sparandet, och då såg det ut som nedan.

Sedan gör man ett exceldokument efter eget huvud, där man spaltar upp ALLA utgifter och inkomster för de tre månaderna och räknar ut snittet på varje månad. Jag skriver ALLA utgifter, men jag tog faktiskt bort tre:
– Hyran för bilen vi hade i somras för att vi redan sparat ihop pengarna, så de togs från ett sparkonto.
– Min förlovningsring eftersom pengarna togs från vårt bröllopssparande.
– Spavistelse för min kompis fruhippa eftersom jag tog pengarna från mitt eget sparkonto.

Vad blev min resultat du undrar ni!?!?!?!
Såhär, va:

  • Utgifter hemmet: 24% av mina inkomster.
  • Välgörenhet: 2% av mina inkomster.
  • Övriga fasta utgifter: 9% av mina inkomster.
  • Skönhet och hälsa: 10% av mina inkomster.
  • Nöjen: 5% av mina inkomster.
  • Transport: 2% av mina inkomster.
  • Presenter och välgörenhet: 2% av mina inkomster.

Totalt utgör ovan siffror 54% av mina inkomster. (Övrigt-kolumnen blev 0%).
Och sparandet då? Jodå, det landade på 53% av mina inkomster. Det är en väldigt hög sparkvot. Sparkvot är helt enkelt procenten som du sparar av dina inkomster. Jag tycker att man minst ska ha en sparkvot på 10%, om det funkar bör du gå högre. Men 53% är i högsta laget.

Dessutom, om man lägger ihop utgifterna med sparandet så får man 107%, vilket inte går ihop. Jag insåg alltså att jag sammantaget gått back lite grann varje månad i snitt. Pengarna fanns redan på kontot från tidigare månader, men jag insåg att den höga sparkvoten behövde justeras.

Jag tog därför steget att räkna om sparandet och bestämde mig för att sänka mitt buffertsparande med över hälften. Mitt buffertmål är redan uppnått, så det är mindre viktigt att jag tuffar på med det sparandet. Jag har också slutat spara 500 kr i HSB varje månad. På så sätt har jag sänkt min sparkvot till genomsnittliga 45%. Kanske är det fortfarande för högt? Vi får se vid nästa utvärdering.

Vill du få översikt över din ekonomi så rekommenderar jag dig att göra som vi och metodiskt gå igenom alla utgifter och inkomster och reflektera över hur det ser ut. Passa på att fundera: Är du förvånad över något? Är det något du vill ändra eller ha kvar på samma sätt?
Det kan ta lite tid men det är det absolut värt för att en gång för alla få koll! Heja dig!

Börja investera – steg 1: skaffa ett ISK-konto

5 Nov

Det här inlägget innehåller en affiliatelänk till Avanza. Den är markerad med (^). Ingen kan påverka innehållet i det jag skriver om, jag tipsar om sådant som jag tycker är bra och som jag själv använder.

Jag förstår det som att många drar sig för att börja med fonder och aktier för att det känns svårt och läskigt. (Det tyckte jag också!) Men faktum är att det är sjukt enkelt. Därför kommer jag nu att ha en extremt kortfattad och enkel “kurs” i hur du kommer igång med ditt sparande och investerande i fonder och aktier.

Idag är det dags för steg 1: skaffa ett ISK-konto.
ISK står för InvesteringsSparKonto, och är den mest förmånliga formen att ha fonder och aktier i för gemene sparare. Alltså vanliga, dödliga småsparare som du och jag. Med ISK-konto beskattas du automatiskt, och det läggs till på din deklaration, så du behöver typ inte göra något alls. ISK är så att säga själva “portföljen” som du har dina fonder och aktier i, och den är lite annorlunda än ett vanligt bankkonto.

ISK-konto finns på typ alla banker, så vill du kan du starta ett i din egen bank som du har nu. Jag vill dock slå ett slag för att skaffa ISK-konto i en bank som nischar sig på investeringar, helt enkelt för att de har bäst verktyg, är gratis, och är specialister på detta.

Mitt tips är att skaffa ISK-konto BÅDE i Avanza och Nordnet, de två största aktörerna på marknaden. Anledningen är att de har lite olika layout, approach och verktyg. Och vem är jag att säga vilken du gillar bäst? 😀

Gå alltså in på Avanza.se (^) och Nordnet NU och skapa ett konto. Som bannern här till höger säger: det tar typ 3 minuter! Hojta gärna när du är klar så ska jag se till att återkoppla till nästa steg inom några dagar 🙂

Sänk din mobilkostnad

1 Nov

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Vimla och Hallon. Jag rekommenderar bara företag och tjänster som jag själv tycker är bra.

För att få koll på din ekonomi är det ett bra tips att se över vilka utgifter du har och vad du skulle kunna dra ned på. Jag tycker att det är lättast att ta en kategori i taget (kläder, skönhet/hälsa, mat, transport, osv). En kategori som du inte kommer ifrån är att ha en telefon. Få personer har ju en fast telefon hemma nuförtiden, så trösta dig med att du i alla fall inte har den kostnaden 🙂

Det finns två delar i mobilkostnaden: själva telefonen och abonnemanget/kontantkortet om du har ett sådant. Jag kommer att fokusera på mobilen och abonnemangskostnaden i det här inlägget.

MOBILEN
Som student köpte jag telefon på avbetalning där du totalt betalade lika mycket om du betalade av som om du cashade telefonen från början. Då jag inte hade så mycket pengar att lägga på en gång funkade det bäst för mig. Nu när jag sparat ihop en buffert så köper jag hela telefonen på en gång. Varför? För att det är skönare att ha hela betalningen gjord, och slippa risken att ta en telefon på avbetalning som sedan blir dyrare i slutändan pga räntan.

När du researchar för en ny mobil: kolla på de modeller som är något år gamla. Om du inte ABSOLUT BEHÖVER den senaste och bästa kameran eller whatever det nu är så finns det pengar att spara på att inte köpa det allra senaste. Förra årets mobil är typ lika bra, men med en betydligt lägre prislapp då de snabbt sjunker i pris.

Mitt råd är alltså att ha en buffert för oförutsedda utgifter, så när din gamla telefon går sönder kan du utan problem köpa en ny med pengar du redan har. Och undersök hur mycket billigare det blir om du väljer en något äldre modell. Observera att du bara bör byta telefon när din gamla gått sönder. Nytillverkningen av telefoner använder väldigt mycket resurser. Här, på PantaLuren,se kan du sälja din gamla telefon, och se till att den återanvänds.

ABONNEMANGET
Om du har cashat din mobil så står det dig fritt att välja vilket abonnemang du vill ha – du är inte bunden till något! Fantastiskt. Se över dina senaste månaders surf, ringande och messande och se vad du skulle behöva för något i ett abonnemang. Välj sedan det billigaste. Några är tex. Hallon (affiliatelänk) eller Vimla (affiliatelänk).

Jag och min respektive tittade både på Hallon och Vimla när vi skulle byta abonnemang. Vi valde Vimla då det är låg kostnad, fria samtal och mess, bra täckning, ingen bindningstid, och du kan byta abonnemang fritt. Dessutom kan du spara överbliven surf i ett år! Så grymt bra tycker jag. Notera att Hallon har typ samma fördelar. Det som vägde över för oss för Vimla var tipsningen (se nedan).

Om du är intresserad av Vimla så har jag en tipsarlänk här, där du får 10 kr rabatt per månad på de redan låga priserna.
Jag som blivit tipsad av min kille, och därtill tipsat min svägerska betalar bara 80 kr/ månad (ordinarie pris 100 kr/månad) för 2 GB surf, fria samtal och fria mess. Funkar kanon för mig.

Vad har du för mobilkostnad i nuläget och skulle du kunna sänka dem?

Betala dig själv först

8 Oct

Det här tycker jag är den bland de viktigaste poängerna kring att ha en hållbar ekonomi: att du har en viss summa sparad till dig själv, när saker skiter sig. Om du inte har detta, så måste andra saker och kortsiktiga utgifter vänta. Du ska ta hand om dig själv först, och det är på det sättet som du senare kan ta mer kortsiktiga beslut och vara mer generös mot andra – för att du har en grund att stå på när det blåser och en buffert att ta av när oväntade händelser inträffar. 

Så vad betyder att betala till dig själv först? Det betyder att du gör automatiska överföringar varje månad när lön eller studiemedel kommer in på kontot, så att de pengarna ”försvinner” med en gång. Om du varje månad betalar till dig själv först så sätter du reglerna för hur du spenderar resten av månaden. Du har du bestämt vad du har kvar, och det är det du har att förhålla sig till. Jag kan känna mig rätt fattig i början av månaden när alla avgifter och kostnader gjorts till mottagarna, men jag kan också känna lugn då jag vet att jag har varit smart på lång sikt, och sett till att allt som ska betalas redan har gjort det. De där pengarna jag har kvar FÅR jag ju faktiskt lägga på utelunch, vin, tågresor, terapi eller stickning.

Så se över dina automatiska överföringar på en gång! Gå in i din internetbank och ställ in dem till att dras den 25 eller 26 varje månad, och ge dig själv sedan en rejäl klapp på axeln. Du är grym!

Varför är det viktigt att spara?

3 Oct

Att ha en summa pengar på banken för de tillfällen då livet ger dig möjligheter eller bakslag är gyllene. Det ger dig ägarskap över ditt liv och större makt över dina beslut. Med pengar på banken, i fonder, eller på annan plats får du möjlighet att bjuda en kompis på bubbel när den klarat en tenta, köpa en dammsugare av bättre kvalitet som håller längre, investera i ett eget boende, och lämna ett dåligt förhållande när det inte går längre. Allt detta för att du gjort en plan, tänkt långsiktigt och faktiskt har utrymme till att ta de utgifterna. Ditt långsiktiga jag har krattat manegen för att du ska kunna ta vissa oplanerade, men genomtänkta kortsiktiga beslut.

Det viktigaste sparandet, som du ska se till att ha först, är en buffert. Bufferten ska ligga i ett konto som du kommer åt med en gång, den ska inte vara låst i fonder/aktier/värdepapper eller i en bank som det tar tid att få pengarna ifrån. Starta ett separat konto som du varje månad efter inkomst för över en summa pengar till. Jag sparar 10% varje månad till min buffert. Det tycker jag är en rimlig summa för att ha en säkerhet om någon skulle gå åt skogen. 

Det finns massor med rekommendationer om hur stor en budget bör vara, allt från en månadslön till ett ÅRS lön. För att komma fram till vad som är rimligt för just dig behöver du ta vissa faktorer i beaktande: hur stora utgifter du har, om du lever själv eller tillsammans med respektive/barn/förälder, etc. Det är också viktigt att väga in om du har fast jobb, frilansar, pluggar, etc. Se över vilket fack och A-kassa du är med i, så vet du också hur snart efter eventuell arbetslöshet som du kan då hjälp av dem med att försörja dig medan du hittar nytt jobb. 

Jag lever efter devisen att tre månaders UTGIFTER är vad jag har i buffert. Jag räknar alltså ihop alla fasta utgifter som hyra, amortering, el, vatten, försäkringar, matkostnader, gymkort, pendlarkort, välgörenhet, med mera och multiplicerar denna summa 3 gånger. Varför? För att om jag hamnar i en krissituation där jag förlorar jobbet, blir sjuk, etc. så kommer jag att skära ner på alla utgifter så att jag bara behöver betala de fasta utgifterna. Då räcker det med att ha 3 månaders fasta utgifter sparat till den dag det skiter sig. 

Efter att jag lyckats spara ihop den bufferten så har jag fortsatt spara av bara farten. Nu sparar jag snarare till kortare mål där jag vill ha möjlighet att med kort varsel kunna använda mina pengar: semester, middag ute, spa-helg eller en present till någon som fyller år. 

Hur tänker du?

Hållbar ekonomi, hållbart liv

2 Oct

Då och då hör jag om personer, framförallt kvinnor, som lever ett tradigt liv på grund av att pengarna inte räcker till. Rätt ofta har det att göra med att man inte har så bra koll på hur man tar hand om sin ekonomi på ett bra sätt, eller att man lever tillsammans med någon som har dyrare vanor än en själv, men förväntar sig att man ska leva med samma levnadsstandard som den.

När jag insåg att en del av mina kollegor och vänner tampades med ekonomiska beslut i vardagen som i långa loppet ledde till höga kostnader, alternativt dåligt så kallat ”bang för the buck” så gjorde vi det enda rätta: startade Fondgruppen. Fondgruppen träffades en gång i månaden, strax efter lön, för en utelunch och samtal kring ekonomi; ens egen ekonomi och de andras. Vi pratade om vad som gått bra under månaden, vad som kunnat gå bättre och vad vi ville uppnå under nästa månad och ibland nästa år. Vi berättade för varandra hur vi tänkte kring vår egen ekonomi, och lärde oss mer om olika ämnen, som hållbara fonder, försäkringar eller vilket medlemskort som på riktigt gav någon förmån. Det var så givande och viktigt att ha den platsen att prata om pengar, att förhålla sig till konsumtion, utgifter och sparande. Det önskar jag att alla hade. 

Vi pratar för sällan om pengar. I alla fall på det sätt som jag vill prata om pengar: öppet och tillåtande, samtidigt som det är kritiskt granskande. Alltför ofta handlar pratet om pengar om skryt och konsumtion som i mina ögon är helt onödig. Vi behöver prata mer om sparande, om pengar som möjliggörare, som något bra som vi kan använda för att påverka vår omvärld till det positiva, och för att snarare minska än öka klimatkrisen och miljöförstörelsen. 

Att ha en hållbar ekonomi är grunden till så mycket gott i livet: lugn i vardagen, möjlighet att hjälpa någon annan, att ha en fungerande jämställd relation, kunna investera för framtiden och hantera kriser. Jag önskar verkligen alla, speciellt unga kvinnor, en hållbar och sund relation till pengar. Helt enkelt en hållbar ekonomi, och i förlängningen ett hållbart liv. 

Så här kommer snart mina bästa tips och tankar kring hur du skapar en hållbar ekonomi och ett hållbart liv.

Respektera dina CASH

13 Jul

Lyssna nu noga för undertecknad har bra koll på ekonomin. Känns det kämpigt med massa olika begrepp och sparandeformer? Har du ångest över att du inte sparar tillräckligt: look no further.

Köp bara för pengar som du har…
En sak som gläder mig är att jag är rädd för att äga ett kreditkort. Då finns inte risken att jag börjar köpa saker för pengar jag inte har. Genom jobbet har jag ett kreditkort, men då jag nojar över räntan på eventuella inköp på jobbresor betalar jag alltid med en gång när räkningen kommer. För gemene man och kvinn är inte kreditkort en bra lösning. Håll emot när du verkligen vill köpa något, för har du inte pengar så har du inte. Kreditkortsföretagen tjänar multum på att folk inte betalar sina inköp i tid då de tar ränta på vad du har köpt för summa. Don´t do it.

… förutom lägenhet, utbildning och bil
– Du kommer troligtvis inte att vara en person som köper en lägenhet utan lån. (Vem ÄR ens det?) Ska du köpa lägenhet, fixa så att du får bästa möjligheter med lån, ränta, avbetalning, osv. DanskeBank har just nu bäst ränta, speciellt om du är med i facket (SACO eller TCO vad jag vet). Det är okej att låna till lägenhet. 
– CSN är bland det bästa Sverige har. Du får pengar för att studera, återbetalningen sträcker sig över många år och räntan är låg. Slit inte ihjäl dig under studietiden för att du inte vill ta lån. CSN är bra och ringer man i god tid om man har svårt att betala tillbaka så är de schyssta och försöker fixa det åt en. (Det kan vara en bra idé att ta undan en del av pengarna och spara i långsiktiga fonder. Mer om detta i kommande inlägg.)
– Om du verkligen behöver en bil, köp en bra en som du inte behöver laga hela tiden för det blir dyrt. MEN du ska veta att en bil är ingen investering såsom en lägenhet ofta är. En bil sjunker i värde hela tiden. Måste du ha en, köp en som inte har massa kostnader med underhåll.

Betala alla räkningar när du har fått lön eller annan inkomst
Se till att ha autogiro och e-faktura på alla dina fasta utgifter (hyra, el, bredband, vatten, facket, tandläkaren, telefon osv), från samma konto som dina inkomster kommer in på. Då dras allt i slutet på månaden när du fått lön/inkomst, och det du har kvar på lönekontot är det du har. På det här sättet är det också lättare att få översikt över utgifterna.

Spara med en gång i fuck off-kontot
När räkningarna är betalade så ser du till att skapa en automatisk överföring på en viss summa varje månad till ett sparkonto. RÖR INTE DE HÄR PENGARNA. Det är din buffert på typ tre månaders utgifter för när saker skiter sig (typ tvättmaskinen går sönder) eller att du behöver gå på ett asdyrt bröllop. Säg att du får 9 000 kr efter skatt, då går 900 kr till buffertkontot.
En bra tumregel är att 10% av ens inkomst går direkt in i buffert/fuck off-kontot.
OBS det är viktigt att det här kontot är separat så du inte håller på och nallar på det (OBS jag är inte alls oskyldig till detta).

Håll koll på kontona
Samla ihop dina konton – har du konton i flera olika banker? Behöver du ha det? Är det jobbigt att hålla reda på dem? Det kan vara värt för sinnesfriden att avsluta konton du inte använder och samla pengarna för bättre översikt. Vem vet, du kanske tom hittar pengar du inte visste att du hade?

Gå med i facket och a-kassan
– Jobbar du? Gå genast med i facket och a-kassan.
– Pluggar du? Gå med som studentmedlem.
Om du blir arbetslös så är det världens grej att ha betalt fack och a-kassa. I mitt fack får man högre ersättning vid arbetslöshet om man är med i båda. Dessutom får man tips och hjälp av facket i kniviga situationer.
OBS OBS ofta måste man ha varit med i facket/a-kassan en viss tid innan en kan få ut ersättning om en blir arbetslös: därför värt att gå med på en gång så den tiden löper på.

Tink
Tink är en app som ger dig översikt över alla dina konton och alla dina utgifter. Väldigt värt att koppla ihop för att se om du har mönster på utgifter som du inte vill ha.

Dreams
Dreams är en sparapp som hjälper dig spara till dina drömmar. Den är baserad på beteendevetenskap och du väljer själv vad du vill spara in på, som att ha med matlåda, säga upp gymmedlemskapet, handla second hand eller dricka drinkar hemma istället för ute.

Bor du med någon?
Skaffa ett gemensamt konto, tex i ICABanken. Båda/alla för över pengar varje månad till era gemensamma utgifter, som dras från det kontot. Mindre tjafs om vem som betalat vad. Min kille och jag har ICABanken, där vi också får dubbla ICA-poäng om man lägger in 5 000 kr i ett sparkonto.

You got this, dags att ta tag i din ekonomi!
Är det något jag har missat – tipsa!