Archive | hållbar ekonomi RSS feed for this section

Uppföljning av översikt inkomster/utgifter, sparkvot och varför jag börjat spara MINDRE

17 Nov

För några vecka sedan skrev jag om den ekonomiöversikt jag gjort för de senaste tre månaderna, där jag räknat ut snitt på inkomster och utgifter samt sparkvot. Dags för uppföljning och resultat!

I den studiecirkel jag är med i om hållbar ekonomi så gjorde vi en översikt av de senaste 3 månadernas inkomster och utgifter samt kategoriserade utgifterna i underkategorier.

Mina inkomstkategorier var:
– Lön
– Rikskortet (jag får det som förmån från jobbet, sedan använder vi det tillsammans och jag får tillbaka en summa)
– Försäljningar på Blocket och Tradera

Mina utgiftskategorier var:
Hem (matkassa, hyra, försäkringar, ränta på bostadslånet, övriga gemensamma utgifter)
Sparande (amortering på lånet, buffertsparande, bröllopssparande, sparkonto, HSB-sparande, investeringssparande, Trine, Better Globe)
Välgörenhet (De 1% av min inkomst jag ger till välgörenhet varje månad: Kvinna till Kvinna, Plan International, Naturskyddsföreningen)
Övriga fasta utgifter (CSN, Frisktandvård, Facket, A-kassa, gymmet, CSN, telefon)
Skönhet och hälsa (Hudkräm, annat skönhetsgrejs, lagning av cykel och underhåll till kläder)
Nöjen (AW:s, utelunch, fika)
Transport (Tåg, buss, bensin om vi haft bil)
Presenter och välgörenhet (presenter till andra och spontana bidrag till välgörenhet)
– Övrigt

Vi gjorde översikten på de senaste hela tre månaderna (augusti, september, oktober) för att få ett någorlunda rättvisande snitt. Bästa sättet att göra det pedagogiskt för sig är, enligt mig, att printa ut de senaste tre månadernas kontoutdrag och markera med olika färgpennor för varje kategori och vad de tillhör. Jag började med sparandet, och då såg det ut som nedan.

Sedan gör man ett exceldokument efter eget huvud, där man spaltar upp ALLA utgifter och inkomster för de tre månaderna och räknar ut snittet på varje månad. Jag skriver ALLA utgifter, men jag tog faktiskt bort tre:
– Hyran för bilen vi hade i somras för att vi redan sparat ihop pengarna, så de togs från ett sparkonto.
– Min förlovningsring eftersom pengarna togs från vårt bröllopssparande.
– Spavistelse för min kompis fruhippa eftersom jag tog pengarna från mitt eget sparkonto.

Vad blev min resultat du undrar ni!?!?!?!
Såhär, va:

  • Utgifter hemmet: 24% av mina inkomster.
  • Välgörenhet: 2% av mina inkomster.
  • Övriga fasta utgifter: 9% av mina inkomster.
  • Skönhet och hälsa: 10% av mina inkomster.
  • Nöjen: 5% av mina inkomster.
  • Transport: 2% av mina inkomster.
  • Presenter och välgörenhet: 2% av mina inkomster.

Totalt utgör ovan siffror 54% av mina inkomster. (Övrigt-kolumnen blev 0%).
Och sparandet då? Jodå, det landade på 53% av mina inkomster. Det är en väldigt hög sparkvot. Sparkvot är helt enkelt procenten som du sparar av dina inkomster. Jag tycker att man minst ska ha en sparkvot på 10%, om det funkar bör du gå högre. Men 53% är i högsta laget.

Dessutom, om man lägger ihop utgifterna med sparandet så får man 107%, vilket inte går ihop. Jag insåg alltså att jag sammantaget gått back lite grann varje månad i snitt. Pengarna fanns redan på kontot från tidigare månader, men jag insåg att den höga sparkvoten behövde justeras.

Jag tog därför steget att räkna om sparandet och bestämde mig för att sänka mitt buffertsparande med över hälften. Mitt buffertmål är redan uppnått, så det är mindre viktigt att jag tuffar på med det sparandet. Jag har också slutat spara 500 kr i HSB varje månad. På så sätt har jag sänkt min sparkvot till genomsnittliga 45%. Kanske är det fortfarande för högt? Vi får se vid nästa utvärdering.

Vill du få översikt över din ekonomi så rekommenderar jag dig att göra som vi och metodiskt gå igenom alla utgifter och inkomster och reflektera över hur det ser ut. Passa på att fundera: Är du förvånad över något? Är det något du vill ändra eller ha kvar på samma sätt?
Det kan ta lite tid men det är det absolut värt för att en gång för alla få koll! Heja dig!

Sluta panta, investera istället

4 Nov

Under helgen la instagramkontot @ekonomimemes upp nedan bild i sitt flöde. Jag brukar tycka att memesen är rätt kul från det här kontot, men just det här var inte så roligt enligt mig.

(Låt mig börja med en disclaimer: jag jobbar för en annan biståndsorganisation (som inte får pantpengar såvitt jag vet 🙂 ), så jag kanske står alldeles för nära för att tycka att det här är kul lol. Vi som arbetar för organisationer som har ett så kallat 90-konto kontrolleras av en organisation som heter Svensk insamlingskontroll. Det innebär hårda kontroller. Men nog om det!)

Jag började fundera lite på vad jag tycker är själva problemet med detta och hur jag tycker det ska lösas. Okej, jag tycker det är superbra att panta burkar och jag skänker självklart alltid det jag får i pant till välgörenhet såsom SOS Barnbyar, Röda Korset, Rädda Barnen eller Vi-skogen (vad som nu finns på automaten). Jag tycker att man slår två flugor i en smäll: både miljöpoäng och välgörenhetspoäng.

Varför det här känns så enkelt för mig tror jag dels är att jag tycker det är självklart att stötta välgörenhet, och för att vi har så otroligt lite pant hos oss. Vi köper aldrig läsk eller flaskvatten. Den enda panten vi har är på tonic till G&T eller ölburkar. Det rör sig kanske om 10 kr/månad. Då är det förstås enklare att avstå pengarna eftersom det inte är några stora summor, jag fattar det. Enkelt att förespråka generositet när det handlar om små summor för en själv 🙂

Så jag tänker att det som stör mig är personer som köper läsk, öl, flaskvatten, energidryck, osv. för massa pengar och sedan vill ha tillbaka den där panten som de betalade. Alltså vi vet ju att det där med att köpa dryck på flaska varken är bra för oss själva eller för miljön. Det är sjukt ovärt att lägga pengar på det i min mening.

Låt mig ge ett exempel för att illustrera:
– Säg att jag köper en läsk om dagen. För exemplets skull säger vi 7 läsk per vecka, de kostar 11 kr/styck (10 kr för läsken, 1 kr för panten). Totalt 77 kr/vecka. Man får tillbaka 7 kr på att panta, alltså lägger man 70 kr/vecka.
– På en månad (4 veckor) blir det 308 kr i inköp. Man får tillbaka 28 kr i pant, så resultatet blir utgifter på 280 kr.

Alternativt exempel:
– Om man istället skulle strunta i att köpa läsk skulle man spara tid, hälsa och pengar. Du skulle dricka vatten gratis och ha 280 kr över för något annat.
– Till exempel skulle du kunna köpa en aktie i det norska företaget Tomra, som jobbar med pantmaskiner. Kostnaden för aktien står nu i ca 250 kr, plus courtage på 1 kr. Totalt 251 kr. Du skulle då ha startat en långsiktig investering, med chans till utdelning varje år (2 norska kr! :D).
– Dessutom skulle du ha 29 kr över, som du kanske skulle kunna ge till välgörenhet?

Ovan är exempel på olika sätt att prioritera sina utgifter. Om man inte dricker onödig läsk/flaskvatten/öl/etc. så har du både råd att köpa en extra aktie i månaden, samt bidra till en välgörenhetsorganisation som du tycker är viktig. Har du något exempel på en den här typen av uträkningar som du använder för att motivera dig?

Imorgon kommer lönen – dags att investera

24 Oct

Det här inlägget innehåller en affiliatelänk till Avanza. Ingen kan påverka vad jag skriver om eller hur jag skriver. Avanza tipsar jag om för att jag tycker de är bra.

Runt den 25:e varje månad brukar jag alltid bli extra intresserad av att investera och spara. Detta beror på att jag vet att det snart är löning (eller studiebidragstid eller vad det nu är som kommer in på kontot), och då blir det ju roligare!

Mitt all-time bästa sparhack är att lägga upp en genomtänkt plan för hur mycket du vill spara i procent, och sedan se till att dessa procent förs över till det bestämda kontot med en automatisk överföring från ditt lönekonto. Det blir lättast om du bara gör det så snart inkomsten kommer, så är det gjort!
Som en del i den studiecirkel jag för tillfället har med några kompisar så ska vi till nästa gång ha gjort en sammanställning över våra inkomster och utgifter de senaste 3 månaderna, samt en presentation i procent över snittutgifterna. Den typen av översikt kan hjälpa dig att se vad det är som kostar pengar, och ligga till grund för hur mycket du vill spara framöver.

Jag tror att mitt resultat av tremånadersöversikten kommer att innebära att jag bestämmer mig för att skala ner på mitt sparande i nuläget. Grundtanken med mitt sparande är som följer:
10% av nettolönen till ett buffertkonto (tidigare mål: tre månadslöner. Nuvarande mål: 12 månaders fasta minimumutgifter så att jag i det fall jag vill sadla om kan leva på mina sparpengar i ett år utan problem.)
10% av nettolönen till ett ISK-konto för investeringar i aktier och fonder. Tidshorisonten är 20-30 år, så jag tänker fortsätta göra det väldigt länge. Jag sparar på Avanza, vilket jag rekommenderar (affiliatelänk). Nordnet är också bra!
20% av nettolönen för att spara till vårt bröllop. Tidhorisont: nästa år.

Alltså är planen att jag totalt ska spara 40% av min bruttolön på ett eller annat sätt. Det är en ganska hög sparkvot.

Det jag har insett är att jag sparar i fler saker utav bara farten.
Vi amorterar på bostadslånen (kan ses som en form av sparande).
Jag köper ett träd i månaden hos BetterGlobe.
Jag investerar ca 250 kr/månad hos Trine (tipsarlänk, där du får 10 euro till din första investering).
– Efter uträkning är mitt sparande till bröllopet motsvarande 26% av min lön.

För att få en hållbar tillvaro och en hållbar ekonomi ska man inte spara ihjäl sig. Om man inte vill bli ekonomiskt oberoende, men det vill inte jag. Därför ska jag skala ner på mitt buffertsparande i nuläget, så att mitt sammanlagda sparande blir 40%.
OBS! Om du inte har 3 månaders inkomster sparande i en buffert så är det det första du ska fokusera på att få ihop. Efter det kommer nästa steg – att börja investera på olika sätt. Börja med det du kan undvara, må det vara 50 kr – bara börja!

Lycka till med dina investeringar!

Betala dig själv först

8 Oct

Det här tycker jag är den bland de viktigaste poängerna kring att ha en hållbar ekonomi: att du har en viss summa sparad till dig själv, när saker skiter sig. Om du inte har detta, så måste andra saker och kortsiktiga utgifter vänta. Du ska ta hand om dig själv först, och det är på det sättet som du senare kan ta mer kortsiktiga beslut och vara mer generös mot andra – för att du har en grund att stå på när det blåser och en buffert att ta av när oväntade händelser inträffar. 

Så vad betyder att betala till dig själv först? Det betyder att du gör automatiska överföringar varje månad när lön eller studiemedel kommer in på kontot, så att de pengarna ”försvinner” med en gång. Om du varje månad betalar till dig själv först så sätter du reglerna för hur du spenderar resten av månaden. Du har du bestämt vad du har kvar, och det är det du har att förhålla sig till. Jag kan känna mig rätt fattig i början av månaden när alla avgifter och kostnader gjorts till mottagarna, men jag kan också känna lugn då jag vet att jag har varit smart på lång sikt, och sett till att allt som ska betalas redan har gjort det. De där pengarna jag har kvar FÅR jag ju faktiskt lägga på utelunch, vin, tågresor, terapi eller stickning.

Så se över dina automatiska överföringar på en gång! Gå in i din internetbank och ställ in dem till att dras den 25 eller 26 varje månad, och ge dig själv sedan en rejäl klapp på axeln. Du är grym!

Varför är det viktigt att spara?

3 Oct

Att ha en summa pengar på banken för de tillfällen då livet ger dig möjligheter eller bakslag är gyllene. Det ger dig ägarskap över ditt liv och större makt över dina beslut. Med pengar på banken, i fonder, eller på annan plats får du möjlighet att bjuda en kompis på bubbel när den klarat en tenta, köpa en dammsugare av bättre kvalitet som håller längre, investera i ett eget boende, och lämna ett dåligt förhållande när det inte går längre. Allt detta för att du gjort en plan, tänkt långsiktigt och faktiskt har utrymme till att ta de utgifterna. Ditt långsiktiga jag har krattat manegen för att du ska kunna ta vissa oplanerade, men genomtänkta kortsiktiga beslut.

Det viktigaste sparandet, som du ska se till att ha först, är en buffert. Bufferten ska ligga i ett konto som du kommer åt med en gång, den ska inte vara låst i fonder/aktier/värdepapper eller i en bank som det tar tid att få pengarna ifrån. Starta ett separat konto som du varje månad efter inkomst för över en summa pengar till. Jag sparar 10% varje månad till min buffert. Det tycker jag är en rimlig summa för att ha en säkerhet om någon skulle gå åt skogen. 

Det finns massor med rekommendationer om hur stor en budget bör vara, allt från en månadslön till ett ÅRS lön. För att komma fram till vad som är rimligt för just dig behöver du ta vissa faktorer i beaktande: hur stora utgifter du har, om du lever själv eller tillsammans med respektive/barn/förälder, etc. Det är också viktigt att väga in om du har fast jobb, frilansar, pluggar, etc. Se över vilket fack och A-kassa du är med i, så vet du också hur snart efter eventuell arbetslöshet som du kan då hjälp av dem med att försörja dig medan du hittar nytt jobb. 

Jag lever efter devisen att tre månaders UTGIFTER är vad jag har i buffert. Jag räknar alltså ihop alla fasta utgifter som hyra, amortering, el, vatten, försäkringar, matkostnader, gymkort, pendlarkort, välgörenhet, med mera och multiplicerar denna summa 3 gånger. Varför? För att om jag hamnar i en krissituation där jag förlorar jobbet, blir sjuk, etc. så kommer jag att skära ner på alla utgifter så att jag bara behöver betala de fasta utgifterna. Då räcker det med att ha 3 månaders fasta utgifter sparat till den dag det skiter sig. 

Efter att jag lyckats spara ihop den bufferten så har jag fortsatt spara av bara farten. Nu sparar jag snarare till kortare mål där jag vill ha möjlighet att med kort varsel kunna använda mina pengar: semester, middag ute, spa-helg eller en present till någon som fyller år. 

Hur tänker du?