Hej hörni! Jag behöver hjälp.
Vi bor i en lägenhet som är rätt så stor, men med ett väldigt litet förråd. Förrådet är L-format och har rör på väggen, så möjligheterna till en rimlig uppdelning av lådor, väskor, pirra och annat är helt hopplösa. Varenda gång jag går ner i förrådet snubblar jag mig fram över saker och blir svettig och irriterad över allting.
Ibland går min kille och jag förbi våra grannars exemplariska förråd där de satt upp hyllor och krokar och bara suckar av hur fint det ser ut. Så ska vi också ha det, säger vi till varandra.
MEN vi har ett problem innan vi kan sätta upp saker på väggarna och hitta ordning. Förrådet är för fullt med kartonger. Detta är till stor del mitt fel. Jag har jättesvårt att göra mig av med saker för att det blir så emotionellt för mig. Jag lägger in känslor och tankar i saker i de här lådorna, fastnar i rensningen, får dåligt samvete och mår dåligt av det. Och så skjuter jag upp att ta tag i det lite till.
Jag behöver hjälp! Jag VET att grejerna som ligger i mina lådor inte bara är saker som jag vill ha kvar. Nej nej, de består kanske till 50% av sådant som kan få sparas. Resten har jag, i tidigare skeden i rensning eller flytt i livet, bara stuvat ner i en enda röra och sedan flyttat med mig till nästa boende. Det är inte såhär jag vill ha det. Målbilden är ett förråd som det går att gå in i och där allt som finns är sådant vi valt att ha, och som är lätt att hitta.
Min dröm är att till sommaren ha gått igenom alla lådor, gjort rensning, märkt upp och ordnat. Kan det röra sig om 20 lådor? En per vecka?
Men HUR ska jag få det här gjort? Kan inte ni tipsa mig om ni har något sätt att motivera sig, inte fastna i emotionella fallgropar och minnen utan jobba vidare?
Tack på förhand! Behöver pepp ❤
Intressant! Jag har själv varit en riktigt duktig rensare, lite för bra, så att jag ibland långt efter faktiskt ångrar något jag slängt. Men när jag var en duktig rensare var jag också en flitigare shoppare, jämfört med nu. Jag sparade endast sådant jag använde och skänkte/sålde allt annat. Kläder var tvunga att sitta PERFEKT för att få sparas. Det var alltså passformen som gällde. Nu är jag inte lika hård.. Jag shoppar knappt, av ekonomiska och miljöskäl. Jag gör mig inte av med saker heller utan använder dem tills de är förbrukade.. tex ett par jeans som sitter sådär. Men har ej råd med nya just nu, och äger bara två totalt. Och det är i fint skick. Har fula gamla vinglas som jag tänkte skänka när jag fick ärva ett par fina. Men nej, jag har sparat de för glas går ju sönder ibland, och ibland har vi många gäster så de kan behövas. Med det sagt- det beror väl på ens situation!! Men du behöver få bort grejer. Mitt tips: EN flyttkartong med minnesgrejer. Dagböcker, studentmössa, ett gammalt fotoalbum kanske. I övrigt spara endast sådant som används. Minnen finns kvar i huvudet (än så länge) och livet går ju faktiskt vidare och är här och nu. Skänk, sälj, släng allt annat. Kanske använd Marie Kondos ”does it spark joy?”
Tack för supperbra input, Lina!
Håller helt med dig angående att det beror på ens situation. Nu när jag tänker igenom köp och använder slut på grejer av miljömässiga och ekonomiska skäl så är det sällan som jag gör mig av med grejer. För att det jag har, använder jag. Låter som du har en smart approach, jag har också det där med vinglas och jeans faktiskt 😀 att vi har en del glas som antingen åker fram när vi har mycket gäster (trots att de inte är “lika fina”) eller som får rycka in om något går sönder. Och med jeansen har jag också två par, lagade i grenen som får hålla tills de är slut.
Det som är i förrådet är ju ffa “ryggsäcken” av gamla saker som jag samlade på mig när jag levde en annan sort liv, samt grejer från min uppväxt. Tack för smarta tankar, pepp och konkreta tips kring “minneslåda” och “spark joy”. Ska se till att tänka på det när jag svettas i förrådet 😀