Archive | November, 2019

Uppföljning av översikt inkomster/utgifter, sparkvot och varför jag börjat spara MINDRE

17 Nov

För några vecka sedan skrev jag om den ekonomiöversikt jag gjort för de senaste tre månaderna, där jag räknat ut snitt på inkomster och utgifter samt sparkvot. Dags för uppföljning och resultat!

I den studiecirkel jag är med i om hållbar ekonomi så gjorde vi en översikt av de senaste 3 månadernas inkomster och utgifter samt kategoriserade utgifterna i underkategorier.

Mina inkomstkategorier var:
– Lön
– Rikskortet (jag får det som förmån från jobbet, sedan använder vi det tillsammans och jag får tillbaka en summa)
– Försäljningar på Blocket och Tradera

Mina utgiftskategorier var:
Hem (matkassa, hyra, försäkringar, ränta på bostadslånet, övriga gemensamma utgifter)
Sparande (amortering på lånet, buffertsparande, bröllopssparande, sparkonto, HSB-sparande, investeringssparande, Trine, Better Globe)
Välgörenhet (De 1% av min inkomst jag ger till välgörenhet varje månad: Kvinna till Kvinna, Plan International, Naturskyddsföreningen)
Övriga fasta utgifter (CSN, Frisktandvård, Facket, A-kassa, gymmet, CSN, telefon)
Skönhet och hälsa (Hudkräm, annat skönhetsgrejs, lagning av cykel och underhåll till kläder)
Nöjen (AW:s, utelunch, fika)
Transport (Tåg, buss, bensin om vi haft bil)
Presenter och välgörenhet (presenter till andra och spontana bidrag till välgörenhet)
– Övrigt

Vi gjorde översikten på de senaste hela tre månaderna (augusti, september, oktober) för att få ett någorlunda rättvisande snitt. Bästa sättet att göra det pedagogiskt för sig är, enligt mig, att printa ut de senaste tre månadernas kontoutdrag och markera med olika färgpennor för varje kategori och vad de tillhör. Jag började med sparandet, och då såg det ut som nedan.

Sedan gör man ett exceldokument efter eget huvud, där man spaltar upp ALLA utgifter och inkomster för de tre månaderna och räknar ut snittet på varje månad. Jag skriver ALLA utgifter, men jag tog faktiskt bort tre:
– Hyran för bilen vi hade i somras för att vi redan sparat ihop pengarna, så de togs från ett sparkonto.
– Min förlovningsring eftersom pengarna togs från vårt bröllopssparande.
– Spavistelse för min kompis fruhippa eftersom jag tog pengarna från mitt eget sparkonto.

Vad blev min resultat du undrar ni!?!?!?!
Såhär, va:

  • Utgifter hemmet: 24% av mina inkomster.
  • Välgörenhet: 2% av mina inkomster.
  • Övriga fasta utgifter: 9% av mina inkomster.
  • Skönhet och hälsa: 10% av mina inkomster.
  • Nöjen: 5% av mina inkomster.
  • Transport: 2% av mina inkomster.
  • Presenter och välgörenhet: 2% av mina inkomster.

Totalt utgör ovan siffror 54% av mina inkomster. (Övrigt-kolumnen blev 0%).
Och sparandet då? Jodå, det landade på 53% av mina inkomster. Det är en väldigt hög sparkvot. Sparkvot är helt enkelt procenten som du sparar av dina inkomster. Jag tycker att man minst ska ha en sparkvot på 10%, om det funkar bör du gå högre. Men 53% är i högsta laget.

Dessutom, om man lägger ihop utgifterna med sparandet så får man 107%, vilket inte går ihop. Jag insåg alltså att jag sammantaget gått back lite grann varje månad i snitt. Pengarna fanns redan på kontot från tidigare månader, men jag insåg att den höga sparkvoten behövde justeras.

Jag tog därför steget att räkna om sparandet och bestämde mig för att sänka mitt buffertsparande med över hälften. Mitt buffertmål är redan uppnått, så det är mindre viktigt att jag tuffar på med det sparandet. Jag har också slutat spara 500 kr i HSB varje månad. På så sätt har jag sänkt min sparkvot till genomsnittliga 45%. Kanske är det fortfarande för högt? Vi får se vid nästa utvärdering.

Vill du få översikt över din ekonomi så rekommenderar jag dig att göra som vi och metodiskt gå igenom alla utgifter och inkomster och reflektera över hur det ser ut. Passa på att fundera: Är du förvånad över något? Är det något du vill ändra eller ha kvar på samma sätt?
Det kan ta lite tid men det är det absolut värt för att en gång för alla få koll! Heja dig!

Börja investera – steg 3: köp en fond

11 Nov

Okej, så nu har du följt steg 1 och 2 i min “börja investera”-kurs.

Steg 1: Starta ett ISK-konto

Steg 2: För över pengar till ditt ISK-konto

Nu ska du se till att de där pengarna börjar jobba för dig! Logga in på ditt ISK-konto och börja utforska den nya världen av fonder och aktier som du kan investera i genom att klicka dig runt. Du skulle förstås kunna köpa en aktie i ett företag som din första investering, men eftersom aktier fluktuerar mer än fonder och dessutom kan kosta från typ 10 kr upp till jättedyrt så tycker jag att fonder är bättre för en nybörjare.

En fond är ett slags “portfölj” för olika delar av saker man kan investera i, tex aktier (aktiefond) eller räntor (räntefond). Det finns också blandfonder som är en blandning av olika saker, samt en massa andra sorters fonder. Men det behöver du inte veta så mycket om så vi struntar i det nu.

Fonder kan vara aktivt eller passivt förvaltande. Är de aktivt förvaltande så sitter det en eller ett par personer och bestämmer vad fonden ska bestå av för företag, de gör prognoser och planer och sånt och justerar fonden.
En passivt förvaltad fond är just passivt förvaltad. När man startar fonden bestämmer man vad som ska gälla, och sen låter man den typ vara. Vanligt är att man bestämmer sig för att följa någon börs och dess index, tex att den ska bestå av de mest köpta/sålda aktierna på Stockholmsbörsen. Sedan sker justering automatiskt. Detta kallas för indexfond.

Aktivt förvaltade fonder är generellt dyrare än passivt förvaltade fonder för att den där aktiva delen är tänkt att ge mer bang för the buck. Men så är det oftast inte i verkligheten, så jag skulle föreslå att du börjar med en passivt förvaltad indexfond. Titta på förvaltningsavgiften. Den bör inte vara över 0,4%.

Jag vill också lägga till att du bör starta med en global indexfond. Detta då det ger större spridning eftersom den typen av fonder investerar i många delar av världen samtidigt. Det finns tex Sverigefonder och Asienfonder och tillväxtmarknadsfonder och sånt. Men ta det lugnt, börja med en global indexfond så kommer du till det andra senare.

OBS här är det på sin plats att säga att alla typer av investeringar på börsen är förenade med risk och du riskerar att förlora dina pengar. Du ska aldrig investera pengar som du inte har råd att förlora.

Okej, nu kommer jag att ge ett tips på en global indexfond som jag investerar mycket i: Länsförsäkringar Global Indexnära (förvaltningsavgift: 0,2%). Det är ett tips på en fond som tex RikaTillsammans, en kanonbra privatekonomiblogg, rekommenderar. Eller så väljer du någon annan – kanske Avanza Global? (0,05% förvaltningsavgift. Finns dock bara på Avanza Bank). Det är också en global indexfond. Men välj en och köp för 100 kr. Kasta dig ut! Kör!

Nu har du avslutat “börja investera”-kursen och börjat investera! Grattis! Vad blir ditt nästa steg?

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Börja investera – steg 2: för över pengar till ditt ISK-konto

10 Nov

Hej igen!

Nästa steg i min “Börja investera-kurs” är att föra över pengar till ditt ISK-konto som du skaffade i steg 1 av kursen:

– Ta reda på kontonumret till ditt nya ISK-konto.

– Gå in på din vanliga bank och för över minst 100 kr till ditt ISK-konto. Gör det nu, så har pengarna förts över imorgon – så lovar jag att komma med det sista steget i kursen i morgon kväll!

– Överkurs: starta ett återkommande sparande varje månad – 100 kr och uppåt som förs över när du precis fått lön eller annan inkomst.

Heja dig och heja investeringar!

PS. Om du är en löpare så rekommenderar jag starkt att sticka ut och jogga lite i vintervädret. Det är så mysigt! Kom ihåg att ta korta steg bara, halkan är inte att leka med 🙂

Börja investera – steg 1: skaffa ett ISK-konto

5 Nov

Det här inlägget innehåller en affiliatelänk till Avanza. Den är markerad med (^). Ingen kan påverka innehållet i det jag skriver om, jag tipsar om sådant som jag tycker är bra och som jag själv använder.

Jag förstår det som att många drar sig för att börja med fonder och aktier för att det känns svårt och läskigt. (Det tyckte jag också!) Men faktum är att det är sjukt enkelt. Därför kommer jag nu att ha en extremt kortfattad och enkel “kurs” i hur du kommer igång med ditt sparande och investerande i fonder och aktier.

Idag är det dags för steg 1: skaffa ett ISK-konto.
ISK står för InvesteringsSparKonto, och är den mest förmånliga formen att ha fonder och aktier i för gemene sparare. Alltså vanliga, dödliga småsparare som du och jag. Med ISK-konto beskattas du automatiskt, och det läggs till på din deklaration, så du behöver typ inte göra något alls. ISK är så att säga själva “portföljen” som du har dina fonder och aktier i, och den är lite annorlunda än ett vanligt bankkonto.

ISK-konto finns på typ alla banker, så vill du kan du starta ett i din egen bank som du har nu. Jag vill dock slå ett slag för att skaffa ISK-konto i en bank som nischar sig på investeringar, helt enkelt för att de har bäst verktyg, är gratis, och är specialister på detta.

Mitt tips är att skaffa ISK-konto BÅDE i Avanza och Nordnet, de två största aktörerna på marknaden. Anledningen är att de har lite olika layout, approach och verktyg. Och vem är jag att säga vilken du gillar bäst? 😀

Gå alltså in på Avanza.se (^) och Nordnet NU och skapa ett konto. Som bannern här till höger säger: det tar typ 3 minuter! Hojta gärna när du är klar så ska jag se till att återkoppla till nästa steg inom några dagar 🙂

Sluta panta, investera istället

4 Nov

Under helgen la instagramkontot @ekonomimemes upp nedan bild i sitt flöde. Jag brukar tycka att memesen är rätt kul från det här kontot, men just det här var inte så roligt enligt mig.

(Låt mig börja med en disclaimer: jag jobbar för en annan biståndsorganisation (som inte får pantpengar såvitt jag vet 🙂 ), så jag kanske står alldeles för nära för att tycka att det här är kul lol. Vi som arbetar för organisationer som har ett så kallat 90-konto kontrolleras av en organisation som heter Svensk insamlingskontroll. Det innebär hårda kontroller. Men nog om det!)

Jag började fundera lite på vad jag tycker är själva problemet med detta och hur jag tycker det ska lösas. Okej, jag tycker det är superbra att panta burkar och jag skänker självklart alltid det jag får i pant till välgörenhet såsom SOS Barnbyar, Röda Korset, Rädda Barnen eller Vi-skogen (vad som nu finns på automaten). Jag tycker att man slår två flugor i en smäll: både miljöpoäng och välgörenhetspoäng.

Varför det här känns så enkelt för mig tror jag dels är att jag tycker det är självklart att stötta välgörenhet, och för att vi har så otroligt lite pant hos oss. Vi köper aldrig läsk eller flaskvatten. Den enda panten vi har är på tonic till G&T eller ölburkar. Det rör sig kanske om 10 kr/månad. Då är det förstås enklare att avstå pengarna eftersom det inte är några stora summor, jag fattar det. Enkelt att förespråka generositet när det handlar om små summor för en själv 🙂

Så jag tänker att det som stör mig är personer som köper läsk, öl, flaskvatten, energidryck, osv. för massa pengar och sedan vill ha tillbaka den där panten som de betalade. Alltså vi vet ju att det där med att köpa dryck på flaska varken är bra för oss själva eller för miljön. Det är sjukt ovärt att lägga pengar på det i min mening.

Låt mig ge ett exempel för att illustrera:
– Säg att jag köper en läsk om dagen. För exemplets skull säger vi 7 läsk per vecka, de kostar 11 kr/styck (10 kr för läsken, 1 kr för panten). Totalt 77 kr/vecka. Man får tillbaka 7 kr på att panta, alltså lägger man 70 kr/vecka.
– På en månad (4 veckor) blir det 308 kr i inköp. Man får tillbaka 28 kr i pant, så resultatet blir utgifter på 280 kr.

Alternativt exempel:
– Om man istället skulle strunta i att köpa läsk skulle man spara tid, hälsa och pengar. Du skulle dricka vatten gratis och ha 280 kr över för något annat.
– Till exempel skulle du kunna köpa en aktie i det norska företaget Tomra, som jobbar med pantmaskiner. Kostnaden för aktien står nu i ca 250 kr, plus courtage på 1 kr. Totalt 251 kr. Du skulle då ha startat en långsiktig investering, med chans till utdelning varje år (2 norska kr! :D).
– Dessutom skulle du ha 29 kr över, som du kanske skulle kunna ge till välgörenhet?

Ovan är exempel på olika sätt att prioritera sina utgifter. Om man inte dricker onödig läsk/flaskvatten/öl/etc. så har du både råd att köpa en extra aktie i månaden, samt bidra till en välgörenhetsorganisation som du tycker är viktig. Har du något exempel på en den här typen av uträkningar som du använder för att motivera dig?

Sänk din mobilkostnad

1 Nov

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Vimla och Hallon. Jag rekommenderar bara företag och tjänster som jag själv tycker är bra.

För att få koll på din ekonomi är det ett bra tips att se över vilka utgifter du har och vad du skulle kunna dra ned på. Jag tycker att det är lättast att ta en kategori i taget (kläder, skönhet/hälsa, mat, transport, osv). En kategori som du inte kommer ifrån är att ha en telefon. Få personer har ju en fast telefon hemma nuförtiden, så trösta dig med att du i alla fall inte har den kostnaden 🙂

Det finns två delar i mobilkostnaden: själva telefonen och abonnemanget/kontantkortet om du har ett sådant. Jag kommer att fokusera på mobilen och abonnemangskostnaden i det här inlägget.

MOBILEN
Som student köpte jag telefon på avbetalning där du totalt betalade lika mycket om du betalade av som om du cashade telefonen från början. Då jag inte hade så mycket pengar att lägga på en gång funkade det bäst för mig. Nu när jag sparat ihop en buffert så köper jag hela telefonen på en gång. Varför? För att det är skönare att ha hela betalningen gjord, och slippa risken att ta en telefon på avbetalning som sedan blir dyrare i slutändan pga räntan.

När du researchar för en ny mobil: kolla på de modeller som är något år gamla. Om du inte ABSOLUT BEHÖVER den senaste och bästa kameran eller whatever det nu är så finns det pengar att spara på att inte köpa det allra senaste. Förra årets mobil är typ lika bra, men med en betydligt lägre prislapp då de snabbt sjunker i pris.

Mitt råd är alltså att ha en buffert för oförutsedda utgifter, så när din gamla telefon går sönder kan du utan problem köpa en ny med pengar du redan har. Och undersök hur mycket billigare det blir om du väljer en något äldre modell. Observera att du bara bör byta telefon när din gamla gått sönder. Nytillverkningen av telefoner använder väldigt mycket resurser. Här, på PantaLuren,se kan du sälja din gamla telefon, och se till att den återanvänds.

ABONNEMANGET
Om du har cashat din mobil så står det dig fritt att välja vilket abonnemang du vill ha – du är inte bunden till något! Fantastiskt. Se över dina senaste månaders surf, ringande och messande och se vad du skulle behöva för något i ett abonnemang. Välj sedan det billigaste. Några är tex. Hallon (affiliatelänk) eller Vimla (affiliatelänk).

Jag och min respektive tittade både på Hallon och Vimla när vi skulle byta abonnemang. Vi valde Vimla då det är låg kostnad, fria samtal och mess, bra täckning, ingen bindningstid, och du kan byta abonnemang fritt. Dessutom kan du spara överbliven surf i ett år! Så grymt bra tycker jag. Notera att Hallon har typ samma fördelar. Det som vägde över för oss för Vimla var tipsningen (se nedan).

Om du är intresserad av Vimla så har jag en tipsarlänk här, där du får 10 kr rabatt per månad på de redan låga priserna.
Jag som blivit tipsad av min kille, och därtill tipsat min svägerska betalar bara 80 kr/ månad (ordinarie pris 100 kr/månad) för 2 GB surf, fria samtal och fria mess. Funkar kanon för mig.

Vad har du för mobilkostnad i nuläget och skulle du kunna sänka dem?